mallafralla

God morgon alla Älskade vänner!!!!
Det är inte klokt vad tiden går....Idag den 23 Mars är det tre år sedan jag lade mig på operationsbordet och gjorde min GastricBypass operation.

För ett årsedan skrev jag om två årsdagen....slutade det inlägget med att: tänk om man kunde se fram i tiden och se var man befinner sig i livet om två år som jag skrev då.....Men nu bara ett år efter det så har mitt liv tagit en positiv vändning....
Livet är verkligen som en bergochdahlbana det går upp och det går ner..det kan vara jätteläskigt att åka bergochdahlbana, det kan vara förenat med skräck och dödsångest..samtidigt som det kan vara en alldeles underbar upplevelse då det pirrar i hela kroppen av välbehag när man susar nerför de branta backarna och de tvära vändningarna...och det är den bergochdalbanan jag åker nu...den som man får en underbar känsla i kroppen av...Och jag hoppas att jag kommer att få åka med den här bergochdalbanan väldigt länge.....för så bra som jag mår nu i skrivande stund vet jag inte när jag gjorde sist....Jag har träffat en helt fantastisk person som har så mycket kärlek och Empati i kroppen så han skulle kunna dela med sig till ett helt fotbollslag....Jag har känt/vetat om honom  i flera år men aldrig sett honom som någon som jag skulle ha ett förhållande med....men på senare tid så har vi träffats mer och mer och nu vill jag aldrig sluta träffa honom..jag är sååå KÄR!!!!! =) vi sa tillvarandra när vi vaknade i morse....hoppas det här aldrig tar slut....


Idag ska jag åka till Motala och fixa pass...och så kommer lillskrutt till mig igen...det ska bli härligt att ha Philip en vecka igen...
Men nu är det dags att hoppa in i duschen...

En liten rolig historia bara till er att liva upp dagen med..fniss....

Om alla toaletter vore som damernas  
På flyget till Chicago hade en herre ett antal gånger försökt att gå
på toaletten, men det var hela tiden upptaget.
Flygvärdinnan såg mannens problem.
'Min herre', sa hon. 'Ni kan få låna damernas om Ni lovar att inte röra knapparna där inne'.
Mannen gjorde det som han var tvungen att göra och medan han satt där uppmärksammade han
de där knapparna som han hade lovat att INTE röra.

Varje knapp var identifierad med bokstäver: VV, VL, PP, samt en röd knapp med bokstäverna ATB.
Han funderade en stund.
Vem skulle få veta om han tryckte på knapparna?
Han tryckte på VV.

Då spolades Varmt Vatten försiktigt i baken.
Vilken härlig känsla, tänkte mannen. Herrarnas toalett hade minsann inga sådana trevliga förnödenheter.

Han tryckte på knappen med bokstäverna VL.
Varmvatten ersattes med Varm Luft, som mysigt torkade bakdelen.
När varmluften tog slut, tryckte mannen på knappen PP.
En smärre 'Puder Puff' smekte då hans ända, samtidigt som en doft av vår började spridas i rummet.

Vilken helt underbar känsla, tänkte mannen och njöt i fulla drag.

Damernas toalett var verkligen mer än bara en toalett, det var ett helt rum fyllt av kärlek, omtanke och ödmjukhet.
När puderpuffen var avslutad kunde han inte motstå frestelsen att trycka på ATB-knappen.
Jag kommer att vara i extas tänkte han, helt otroligt!'
Sen blev allt svart.

När mannen vaknade till liv igen, låg han på sjukhuset i Chicago.
En sköterska tittade ner på honom med ett snett leende på munnen.
'Vad hände egentligen', frågade mannen?
'Ni tryckte på för många knappar', svarade sjuksköterskan och fortsatte:
Den sista, röda, knappen ... är en Automatisk Tampong Borttagare'.
Er snopp ligger under kudden...

Kram till er alla fina//Mallafrallan