mallafralla

Idag den 23 Mars är det nu 2 år sedan jag gjorde min Gastric Bypass Operation.
De två åren har varit kantade med Glädje, Smärta, Sorg och så en väldigt stor Omställning.

Glädjen är: att jag har fått ett mer aktivt liv, jag orkar mer nu,jag har ju till och med börjat träna på gym!! det skulle ingen fått mig till att göra i mitt "förra" liv!Jag har blivit en gladare mamma, det brukar mina barn säga till mig.  Det känns verkligen som om jag fått en ny chans till detta liv.
Jag har ju också fått en ny väldigt kär vän...Victoria...min Dito som jag gör det mesta med, tränar, simmar, relaxar, pysslar, lagar god mat tillsammans med...ja gud vet allt....vad gjorde jag väl utan dig....puss på dig!!

Smärta: Ja, den biten har man kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen, det var verkligen SMÄRTA de första månaderna efter operationen.

Sorg: Den största sorgen jag känner nu är att jag o barnens pappa inte klarade av vardagen tillsammans, vi var tvungna att gå skilda vägar, och jag ser att barnen lider över detta, men hur det än är så tror jag ändå att barnen mår bättre av att inte behöva se mamma o pappa gräla dagligen.Men förhoppningsvis så får väl även den historien ett lyckligt slut
En annan sorg som har varit under den här tiden är saknaden av " Farmor Margit"..hon var verkligen allas favorit, hon har alltid varit den snälla farmorn som man kunde gå till när man ville och man var alltid lika välkommen när man än kom...mina två pojkar älskade verkligen henne, det var mysiga stunder när man kom upp till henne, hon hade alltid något gott fika att plocka fram, och i den blå godis skålen på bänken fanns det alltid godis i till barnens förtjusning. En annan saknad som kommer i samband med att Margit inte längre finns är att då har även det härliga sommarstället Gärdala försvunnit, jag vet att det är många som kommer att sakna det när sommaren kommer! Det är förväl att man kan bevara alla sina kära som inte längre finns i minnet!

Omställning: Den största omställningen när man går ner mycket i vikt är bemötandet man får...helt plötsligt blir man sedd, man blir bemött med en annan slags respekt...det är verkligen konstigt att det är så för innuti är jag samma Malin som jag var innan operationen!!
En annan omställning som har varit väldigt positiv, är när man handlar kläder, i början gick jag förbi den vanliga avdelningen och fram till "storavdelningen" men det är ju faktist så att jag behöver inte handla de stora säckiga kläderna mer...det var jättesvårt i början att stå att titta på kläderna med stl M och L och faktist inse att jag kan ha de här kläderna nu.....men när jag insåg att detta var ett faktum så blev jag nog lite köpgalen...jag handlade kläder som aldrig förr....hi hi ...Hmm


Den här bilden är tagen 6 dagar innan jag opererades....



Vickan och jag, Juldagen 2007. Vi skulle ut och parta!



Nu på Lördag blir det Party igen då kommer min älskade vän från Oxelösund ner...jag väntar på dig Helena!!

Här var jag på besök hos Helena och hennes familj i höstas,, vi hade en jättetrevlig helg med väääldigt mycket vin....!


Tänk om man visste vad man skulle berätta den 23 Mars 2010 när det har gått ännu två år....man vet aldrig vad som gömmer sig i bakfickan....... och tur är väl det!!!

Stora Påskpussar till alla mina vänner!